Målningen skildrar ett stilla ögonblick i skymningen, där ett ensamt ljus brinner mot en vidsträckt, mörk horisont. Himlen rör sig mellan djupa blå toner och ett varmt band av guld och orange som om dagen sakta ger plats åt natten.

Ljuset i förgrunden står stadigt trots omgivningens mörker. Lågan speglas och upprepas i fjärran som hopp som fortsätter bortom det synliga. De tunna, rinnande linjerna ger känslan av regn mot en ruta eller tårar som faller och förstärker känslan av eftertanke och stillsam sorg men också tröst.