Jag har målat till och från för mig själv, oftast när de går som ett virrvarr i huvudet av tankar, känslor och förändringar.
Såväl egna som världsliga. Vi utsätter oss själva medvetet och omedvetet för så mycket intryck, information, provakationer. Krig, hemlöshet, barnafödande, religioner, klimatet, rättigheter, vem skall få höras och vem skall tystnas? Vad är vad? Vems sanningar utsätts vi för idag, imorgon

För att flytta ut virrvarret jag har i huvudet, tar jag fram en duk och färger så just detta virrvarr flytta ut och bli en tavla. När det väl blivit en tavla så finner jag mitt lugn i kaoset.

Mina tavlor är inte gjorda för att de ska visas för någon, utan enbart för mig själv. Jag har vart för feg för att visa mitt kaos.
Men nu känner jag bara att jag " heller målar, än bra" Sen är det ju det med att ingen minns en fegis. *fniss