Samtal med
Mattias Wirf

Vi har intervjuat konstnären Mattias Wirf, vars verk kännetecknas av en tydlig känsla för ljus, form och den mänskliga anatomin. Med en djup fascination för andra världar finner Mattias inspiration i allt från böcker, historia, datorspel samt olika livsöden.

Mattias berättar vackert och passionerat om sin konst och sina framtidsvisioner och det framgår tydligt att konstnärskapet är mycket betydelsefullt för honom.

av Cecilia Spendler
Publicerat 2025-01-29

Hur började du med konst och vad gjorde att du blev intresserad av det?

– Jag började tidigt att teckna som barn och har skapat bilder så länge jag kan minnas. Kanske började jag som alla andra barn gör, för vilket barn ritar inte? Jag var fascinerad av de bildvärldar jag hittade och intresset ökade successivt istället för att minska, som det kanske gör hos många andra. Som barn tillbringade jag otaliga timmar på biblioteket och fördjupade mig i allt från seriealbum till konsthistorieböcker.

Min far hade som hobby ett mörkrum för fotoframkallning i källaren på vår villa, medan min mor ägnade sig åt olika former av hantverk. När jag var omkring tio år gammal fick jag möjlighet att prova att måla med hennes oljefärger. Uppmuntrad av både lärare och familj valde jag, efter grundskolan, att söka mig till en konstskola.

Snart blir jag 50 år och genom livet har jag hela tiden skapat bilder på olika sätt, även om intensitet och teknik har förändrats periodvis. Jag träffade min fru genom att diskutera konst och vi delar nu ateljé i Örebro.

Hur skulle du beskriva din stil, och har den förändrats med tiden?

– Det jag gör är representativ konst, men inte fotorealistisk. Ljus och form är viktigt för mig. Sedan barndomen är jag influerad av konsten kring sekelskiftet 1900. Jag vill också att det ska finns mer än avbildning i mina bilder. Något som ger betraktaren en ny upplevelse.

Jag använder gärna människokroppen som motiv i mina bilder. Den är tacksam för att förmedla ett uttryck. Den är tidlös och något som vi har gemensamt. Det är också ett väldigt roligt, fascinerande och tekniskt utmanande motiv!

Mina verk har förändrats genom åren, ibland på ett omedvetet sätt och ibland som ett medvetet val. Jag fortsätter att utveckla och förändra min stil, då alternativet känns mycket tråkigare. För närvarande arbetar jag med att göra mina bilder mer berättande.

Vad brukar inspirera dig i ditt arbete? Är det några speciella teman, känslor eller händelser?

– Historia, litteratur, livsöden, natur, musik, bilder och människor inspirerar mig. Som läsaren kanske märker är jag inte så svårflörtad vad gäller inspiration. Ibland kan det vara något så simpelt som en färg eller form jag ser och tänker - "Det här måste jag använda i en bild."

Jag har alltid fascinerats av att fördjupa mig i andras världar, och de har blivit en viktig inspirationskälla i mitt måleri. Redan som barn, när jag läste Tolkiens "Sagan om ringen", till idag då jag hämtar idéer från historisk fiktion av författare som Bernard Cornwell eller från miljöerna i spelet "The Witcher III".

Jag är intresserad av historia och är fascinerad av begreppet tid. En dröm är att fånga den mänskliga upplevelsen av tid, på ett sätt som jag själv är nöjd med. Det här är kanske inte något som har synts så mycket i mina bilder ännu, men något som jag vill tillföra. Det kanske jag inte ska berätta här dock, då det kanske inte är säkert att jag lyckas hitta dit, haha!

Hur går du tillväga när du skapar? Använder du några speciella tekniker eller föredrar du vissa material?

– För tillfället jobbar jag med olja, tusch, grafit och oljepastell. Genom åren har jag haft perioder med tempera, akryl och akvarell. Olja är favoriten om jag måste välja. Det har en speciell känsla när man jobbar med det, som jag tycker är svårt att slå.

Oljepasteller är ett praktiskt alternativ som jag ofta använder hemma. Många associerar kanske oljepasteller med barnens enkla varianter, men det finns även oljepasteller av hög konstnärskvalitet som erbjuder betydligt fler möjligheter. Tillverkare som Sennelier och Caran d'Ache Neopastel, bland annat. De har höga halter av pigment och är ljusäkta.

I mina tuschteckningar använder jag ibland en variant av skrafferingstekniken, även kallad “crosshatching” på engelska. Genom att 'måla' med små streck kan jag skapa ljusa eller mörka ytor beroende på tätheten av strecken. Våra hjärnor älskar att tolka det abstrakta som vi ser till något begripligt, vilket man kan använda sig av.

Oftast börjar mina verk som skisser med blyerts, eller ett utkast i en skissbok.

Har du några specifika mål eller projekt du siktar mot i framtiden? Hur ser du på din personliga utveckling som konstnär?

– Jag har satt upp några praktiska mål: att skapa mer, att skapa större och att visa upp mina verk oftare. Det innebär bland annat att ha fler utställningar och att publicera fler bilder på Konst.se. För att uppnå detta behöver jag öka min produktivitet, vilket i sin tur kräver mer tid och energi – något som i grunden handlar om livet i stort.

Min konstnärliga utveckling hoppas jag fortgår kommande år, både vad gäller teknik och innehåll. Det finns så mycket att förbättra. Det är väl en del av tjusningen med skapandet, att man aldrig blir fulländad.

Jag har motiv-idéer samt planer för serier av målningar, men för stunden väljer jag att hålla dem för mig själv. Jag är osäker på vilka av dessa som kommer att bli verklighet och föredrar att inte skapa några förväntningar hos andra.