Inspirationen bakom tavlan

Det började under en promenad längs Ölands stenkust.

Jag minns känslan av att stå där och blicka ut över havet. Det karga landskapet, de grå stenarna, det mjuka ljuset och det där nästan oändliga lugnet. Allt var så avskalat men samtidigt fanns det så mycket att se.

Jag fastnade särskilt för kontrasten mellan den råa stenstranden och det mjuka, stilla havet. Några fåglar cirklade över vattnet och gav liv åt det annars så tysta landskapet.

När jag sedan målade ville jag inte återge platsen exakt. Jag ville fånga känslan jag bar med mig hem.

Därför fick havet, horisonten och ljuset växa fram på mitt eget sätt. De små blå tonerna blev som ett minne av havet och fåglarna fick följa med in i målningen.

En liten bit av Ölands stenkust, så som jag upplevde den.

Kanske är det just det jag tycker mest om med att måla att en plats kan följa med hem, förvandlas till färg och sedan få ett helt nytt liv på en duk.