Ett personligt och känslomässigt originalverk skapat ur en längtan efter att få släppa det mörka inom sig.
I mitten av tavlan växer en kvinnlig gestalt fram mellan de stora, mörka vingarna. Vingarna är tunga, nästan som om de bär på sorg, smärta och sådant som varit svårt att lämna bakom sig. Samtidigt är kvinnan ljusare och mer naken i sitt uttryck en symbol för den del av oss som fortfarande finns kvar och försöker hitta vägen ut.
De råa strukturerna i spacklet och de många lagren av akrylfärg förstärker känslan av något bearbetat och levt. Tavlan handlar om kampen mellan mörker och ljus, om att bära det som gjort ont men samtidigt försöka släppa taget.
Det här är inte bara en tavla för mig. Det är en bild av en inre process en önskan om att låta det mörka försvinna och ge plats åt något ljusare.
Teknik: Spackel och akrylfärg
Underlag: OSB-skiva
Original: Handmålad av konstnären