Målningen föreställer Sapfo i ett stilla och slutet ögonblick. Den klassiska hållningen och den mjuka modelleringen av kroppen för tankarna till antika skulpturer, men här är hon inte ett idealiserat objekt utan en närvarande kropp med tyngd och känsla. Hennes blick är sänkt och ansiktet bär en lågmäld melankoli, som om tanken är riktad inåt snarare än mot omvärlden.

Den genomgående blå färgskalan skapar en sval och sammanhållen atmosfär. Ljuset faller snett över figuren och löser upp konturerna i bakgrunden, vilket ger intrycket av rörelse och förskjutning. Draperiet kring höfterna förstärker kontrasten mellan det fasta och det flytande. Istället för att framhäva dramatik eller myt betonas ett inre tillstånd. Målningen öppnar för en tolkning av Sapfo som tänkande subjekt, där sårbarhet och styrka får existera samtidigt.

För prisuppgifter, vänligen kontakta lindnernellie gmail.com