Jag har märkt att det är väldigt svårt att sluta pilla med ljuset. En dutt här och en dutt där med pyttelite vit färg. Så fortsätter det... Men nångång måste jag säga stopp och bli klar. Det är då jag inser: - Blev det för mycket ljus? Och så tonar jag ner det hela igen. Så fortgår processen. Men nu får det fan i mig vara klart. För denna gång

Förutom detta så älskar jag verkligen den här typen av tavlor. Att börja med mörket och låta ljuset växa in i målningen. Ja, det kanske låter flummigt, och ingen bryr sig ju egentligen. Det är ju resultatet som räknas för omgivningen.