Jeanette Ringwall
Unsaid

I mina målningar återkommer former som närmar sig, glider isär eller förskjuts bakåt.
På senare tid har jag blivit allt mer intresserad av det jag kan utelämna. Jag fyller inte alltid hela ytan, utan det som lämnas öppet kan vara lika viktigt som det jag faktiskt målar.
Det är nog där jag trivs bäst i måleriet: när jag inte behöver bestämma exakt vad något är. När bilden befinner sig någonstans mellan det abstrakta och något man kan känna igen, finns det fortfarande utrymme för någon annan att se något jag själv inte hade tänkt på.