Samtal med
Maria Lagesson Åberg

I konstnären Maria Lagesson Åbergs detaljrika konstverk finner man en stillsamhet och vördnad. Hon besitter den svåruppnåeliga förmågan att porträttera en abstrakt sinnesstämning i sina verk, vilket framkallar en nyfikenhet hos betraktaren. Genom en subtil blyertsteknik och flera lager av akvarell, skapar hon stämningsfulla, figurativa alster.

I samtal med Konst.se berättar Maria om hur hon baserar sin konst på minnesbilder och hur motiven speglar ungdomens eftertänksamhet men även det vackra i att åldras.

av Cecilia Spendler
Publicerat 2023-12-21

Kan du berätta lite om din konstnärliga bakgrund och hur du först blev intresserad av konst?

– Måleri och teckning har alltid varit mitt främsta intresse. I själva verket har skapande i olika material varit det jag helst ägnar mig åt. Denna kreativa passion tog sin början under min barndom och följde med mig när jag gick det estetiska programmet på gymnasiet. Jag kunde liksom aldrig få nog av att utforska olika konstnärliga uttrycksformer. Att få skapa är det jag brinner för.

Hur skulle du beskriva din konstnärliga stil och hur har den utvecklats över tiden?

– Under de senaste åren har jag ägnat mig åt akvarellmålning och blyertsteckning. Akvarell har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det är både en rolig och extremt frustrerande konstform som kräver mycket skicklighet. Mitt mål är att fortsätta lära mig och förbättra min teknik. Jag lägger särskild vikt vid att fånga ljuset i mina verk, och det är kanske framför allt det jag fokuserar på i mitt måleri. Jag målar det jag upplever och ser omkring mig, mycket inspirerat av naturen och djurlivet. Mitt arbete som trädgårdsmästare ger mig naturligtvis många intryck och influenser som speglas i min konst.

Vilka motiv eller teman inspirerar dig mest i ditt konstnärskap? Finns det några specifika händelser eller känslor som påverkar ditt arbete?

– Mitt senaste måleriprojekt är en tvådelad serie. En del består av vissnade rosor som står för det vackra i att åldras och bli äldre. Det kanske symboliserar en känsla av att kliva in i medelåldern. Den andra delen omfattar tonårsflickor och deras fritidsaktiviteter. De är präglade av ungdomlighet, eftertänksamhet och finner en känsla av trygghet i de aktiviteter de ägnar sig åt. Denna typ av motiv har jag inte jobbat med sedan jag var barn. Det är roligt att prova nya teman och metoder, och att jobba kring sånt som jag inte riktigt känner mig bekväm i.

Kan du dela med dig av hur du går tillväga när du skapar konst? Finns det några speciella tekniker eller material som du föredrar?

– Jag baserar min konst på minnesbilder och en idé om ett specifikt ljus eller en särskild stämning. Jag använder akvarellpapper på rulle, vilket ger mig möjligheten att jobba storskaligt. Jag tecknar upp en grundform i svag blyerts som vägledning och fortsätter ofta med stora svepande former. Ibland häller jag även ut färg över arket för att skapa en flödighet. Jag arbetar i flera lager och konstruerar bilden stegvis. Det finns många faktorer som påverkar det slutliga resultatet. Jag följer ingen specifik uppsättning regler i mitt måleri; snarare bryter jag förmodligen mot de som existerar.

Ofta hamnar jag i en period, någon gång mitt i processen, då allt känns riktigt riktigt fult och jag vill slänga målningen. Det är frustrerande och det tar emot att ta sig över “fulpuckeln”, men då gäller det bara att fortsätta måla. Det känns ofta bättre efter ett tag. Att jobba med akvarell kräver stort tålamod.

Finns det några specifika mål eller projekt du arbetar mot för framtiden? Hur ser du på din egen utveckling som konstnär?

– Mitt mål är att få mer tid till mina egna projekt och att bli riktigt bra. Jag har bland annat börjat jobba med skulptur i lera, vilket är riktigt roligt! I höst har jag en planerad utställning på Galleri Lidan i Lidköping, vilken jag precis har börjat måla inför.